Stigande priser – men ingen akut brist i Sverige

Kriget i Mellanöstern fortsätter att pressa de globala energimarknaderna. Enligt Energimyndigheten finns det i nuläget ingen brist på drivmedel i Sverige, men priserna på olja och drivmedel har stigit både här och internationellt – och läget kan förändras snabbt.

Bakgrunden är att Hormuzsundet i praktiken varit helt stängt för transporter sedan fyra veckor tillbaka, vilket påverkar den globala olje- och drivmedelsförsörjningen. Energimyndigheten följer utvecklingen tillsammans med andra myndigheter och aktörer för att bedöma om och när åtgärder kan bli aktuella.

– Sveriges energisystem och ekonomi är tätt sammanlänkade med en global marknad. Händelser i omvärlden påverkar oss direkt, och vi kan hamna i en situation där Sverige och EU behöver införa åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.

Diesel och flygbränsle kan påverkas i Europa

Energimyndigheten uppger att de sista leveranserna av olja och drivmedel som lämnade Mellanöstern innan konflikten inleddes anländer till Europa under april. Därefter kan uteblivna leveranser bli mer kännbara på den europeiska marknaden. I Europa är det främst diesel och flygbränsle som kan påverkas, eftersom en stor andel vanligtvis importeras från Mellanöstern.

– Risken för störningar kan öka framöver. Vi analyserar läget och arbetar löpande för att förbereda samhället för olika utfall. Arbetet sker i nära samarbete med andra myndigheter och aktörer, säger Ella Kilim, chef för Energimyndighetens avdelning för energiberedskap.

Möjliga åtgärder om förbrukningen behöver dämpas

Höga drivmedelspriser kan i sig ha en dämpande effekt på förbrukningen. Om läget förvärras beskriver Energimyndigheten att Sverige och EU kan införa flera typer av åtgärder för att minska drivmedelsförbrukningen, exempelvis:

• Informationskampanjer för ökad medvetenhet och förståelse för läget.
• Åtgärder för att stimulera mer kollektivtrafikresande och/eller minska biltrafik.
• Frivilliga överenskommelser mellan aktörer för minskad förbrukning.
• Prioritering av drivmedel till samhällsviktig verksamhet.
• Vid akut brist som inte kan lösas på annat sätt kan regeringen besluta om ransonering.

Regeringen: lageravtappning 2 april–30 juni

Regeringen har den 1 april beslutat att Energimyndigheten ska genomföra en lageravtappning av Sveriges oljeberedskapslager under perioden 2 april–30 juni 2026. Avtappningen ska ske samordnat med andra länder inom ramen för ett initiativ från Internationella energibyrån (IEA).

Enligt regeringen har IEA rekommenderat medlemsländerna att släppa 400 miljoner fat olja från sina beredskapslager för att lindra konsekvenserna på den globala oljemarknaden efter att transporterna genom Hormuzsundet nästan helt avbrutits.

– Regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Mellanöstern och följer utvecklingen noga. Det här är den största lageravtappningen någonsin och Sverige bidrar med vår del för att stabilisera utbud och priser på oljemarknaden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, säger arbetsmarknadsminister och vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.

Sveriges beredskapslager hålls av kommersiella aktörer som är skyldiga att hålla lager motsvarande 90 dagars nettoimport. Lageravtappningen innebär att Energimyndigheten tillfälligt sänker lagringsskyldigheten, så att volymerna omedelbart blir tillgängliga för marknaden. Sveriges bidrag motsvarar cirka 14 dagars lager.

Bakgrund: viktig sjöled för världens oljehandel

Enligt regeringen passerar omkring 25 procent av världens sjöburna oljehandel vanligtvis genom Hormuzsundet. Även om Sveriges råoljeimport från regionen uppges vara nästan obefintlig, får störningar i leveranserna globala effekter eftersom oljemarknaden är internationellt sammanlänkad.