Analys varnar för ökade kostnader om klimatmålen missas

Sverige riskerar både ett bakslag för klimatet och betydande ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Gäller främst transport och uppvärmning

Den så kallade ESR-sektorn omfattar huvudsakligen transport och uppvärmning. Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL, i pressmeddelandet.

Utsläppsrätter kan täcka delar av gapet – men kostar

Regelverket möjliggör att Sverige kan täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av ESR-gapet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Enligt IVL:s analys innebär det en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, enligt pressmeddelandet.

Tre vägar för återstående 5,8 miljoner ton

Efter möjligheten att använda EU ETS för återstående del beskriver pressmeddelandet ett kvarvarande gap på 5,8 miljoner ton. IVL lyfter då i princip tre alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). Kostnaden bedöms som mycket osäker eftersom många medlemsländer uppges ha underskott i ESR-sektorn och bara ett fåtal har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av utsläppsrätter från EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om även nästa år missas skrivs gapet upp igen, vilket beskrivs som en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner kan tillkomma

Utöver ökade kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare Per Strömberg uppger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, enligt pressmeddelandet.