Mätningar visar både ljuspunkter och stora skillnader

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten, som släpptes den 20 april 2026, presenteras för första gången nationella mätningar som visar hur nedskräpningen förändrats över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025.

Rapporten lyfter också vardagsnära exempel som hur mycket skräp en person kan passera på en kort promenad, och visar samtidigt stora skillnader mellan olika svenska kustområden.

Svenskarna: Nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Enligt undersökningen upplevs rastplatser och vägar som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. De vanligaste skälen som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt Håll Sverige Rents nationella skräpmätningar har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023 (mätt mellan 2023 och 2025). Bland de föremål som minskat mest finns flera plastrelaterade produkter:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

– Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats, säger Josefin Carlring, vd på Håll Sverige Rent.

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar gått ned i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 visar att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 %.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål uppskattas nikotinskräp utgöra cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö.

– Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på, säger Josefin Carlring.

För snus syns enligt Håll Sverige Rent ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan åren 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns däremot en minskande trend för både fimpar och snus.

Över 1 000 skräp på en kilometer till jobbet

Som ett vardagsexempel har Håll Sverige Rent översatt resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till en promenad i stadsmiljö. På en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle man enligt rapportens exempel passera över 1 000 skräpföremål (det mesta plast), bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning går för långsamt

Rapporten beskriver att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 visar dessutom enligt pressmeddelandet inga signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: medianvärde 2025 var 832 skräpföremål per 100 meter strand. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: medianvärde 2025 var 15 skräpföremål per 100 meter strand, vilket ligger under EU:s gränsvärde. Här anges mindre fiskerelaterat skräp, men mer som kan kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det som hittades under 2025. Enligt rapporten förekommer även förpackningar från godis, snacks och mat.