BotkyrkaNytt

Annons

Tumba bruk: Där sedelpappret och Botkyrka växte fram

Bilden visar texten "Fokus på vår kommun" i vit färg centrerad mot en mjukt suddig bakgrund i guldiga och beigea toner. I förgrunden syns delar av vad som verkar vara en ljus, eventuellt marmorerad, avsats med ett glas eller plexiglas framför.
Illustrationsbild: Notisen Bildrobot - Bild Notisen

Tumba bruk har format Botkyrka i över 270 år – från sedelpapper och brukssamhälle till levande industri- och kulturmiljö.

Annons

Tumba bruk är en av de där platserna som bär på en större historia än den först verkar göra. Här, intill Tumbaån, började Sveriges Riksbank 1755 tillverka ett papper som skulle vara svårt att förfalska. Ur det växte inte bara en avancerad industri fram, utan också ett helt brukssamhälle – med bostäder, skola, odlingar och gemensamma institutioner. För oss i Botkyrka är bruket därför både en berättelse om pengar och säkerhet och en berättelse om hur Tumba blev den ort vi känner i dag.

En plats vald för vatten – och för säkerhet

Bakgrunden var ett konkret problem: sedlar kunde förfalskas. Riksens Ständers Bank, dagens Sveriges riksbank, ville tillverka sitt eget papper och bygga in skydd i själva materialet. Vattenmärken och andra särskilda detaljer gjorde papperet svårare att kopiera. Tumbaån erbjöd den kraft och det vatten som pappersframställningen krävde, och brukets stensatta kanal är fortfarande ett synligt spår av den ursprungliga produktionen.

Sverige saknade till en början den specialkunskap som behövdes. Därför hämtades pappersmakare från Holland, där hantverket var långt utvecklat. Bröderna Jan och Erasmus Mulder hör till de namn som förknippas med brukets tidiga år. Att kunskapen behövde skyddas och att kunniga arbetare rekryterades över gränserna påminner om att Tumba redan från starten var del av en internationell industrihistoria.

Bruket blev ett samhälle

Produktionen krävde många händer och ett stabilt arbetslag. Med tiden byggdes ett lokalsamhälle upp runt fabriken. Här fanns arbetarbostäder och tjänstebostäder, skola, magasin och odlingar. År 1759 beslutade brukets ledning att arbetarna skulle få egna täppor – en tidig idé om att förena arbete och odling, långt innan trädgårdsstaden blev ett etablerat stadsplaneideal.

Brukets historia rymmer också sådant som lätt försvinner bakom tekniken. Innan pappersmaskinerna kom var lump en viktig råvara. Insamlingen organiserades brett, och kvinnor utförde arbete i produktionen, bland annat med sortering och hantering av lump. Villkoren och lönerna var ojämlika, men arbetet visar hur hela familjer och generationer kunde knytas till bruket. Skola, bibliotek, sparbank och andra gemensamma funktioner bidrog samtidigt till ett samhälle där arbetsgivaren hade stort inflytande över vardagen.

Från frimärken till sedeltryckeri

Tumba levererade inte bara papper till sedlar. År 1855 trycktes Sveriges första frimärken på papper från bruket. Järnvägens ankomst 1860 knöt sedan Tumba närmare Stockholm och gjorde transporter och resor enklare. När Tumba växte från landsbygd till stations- och industrisamhälle samverkade bruket med järnvägen och andra verksamheter i området.

Produktionen moderniserades stegvis. Den första pappersmaskinen installerades 1939, och under 1950-talet blev tillverkningen helt maskinell. År 1970 flyttade Riksbankens sedeltryckeri från Kungsholmen till Tumba. Därmed samlades papper och tryck på samma plats – en ovanlig helhet från råvara till färdig sedel. För många Botkyrkabor blev bruket också en långvarig arbetsplats, där yrken kunde gå i arv och där arbetet omgavs av sträng sekretess.

En viktig skillnad i dag

Det är lätt att säga att svenska sedlar fortfarande trycks i Tumba, men det stämmer inte längre. Riksbanken sade upp avtalet med Crane 2018 efter beskedet att sedeltryckeriet skulle stängas och flyttas till Malta. Tryckningen upphörde vid årsskiftet 2018/2019. Däremot lever sedelpapperstillverkningen vidare på platsen. Crane Currency beskriver Tumba som ett modernt sedelpappersbruk och en bas för företagets designverksamhet. Bruket är alltså inte ett nutida svenskt sedeltryckeri, men den långa kopplingen till säkerhetspapper består.

Den historiska miljön är samtidigt en levande del av kommunen. De gamla brukshusen rymmer bland annat museum, kafé, butik, verksamheter och bostäder. Klockhuset med sitt polhemsur, Stora stenhuset, allén och kanalen gör det möjligt att läsa brukets historia direkt i landskapet. År 2023 utsåg regeringen Tumba bruk till statligt byggnadsminne, ett erkännande av de höga kulturhistoriska värdena och den ovanligt sammanhållna miljön.

Annons

Vad händer härnäst?

Framtiden handlar om att hålla två uppgifter i balans: att den specialiserade industrin ska kunna fortsätta fungera och att kulturmiljön ska bevaras och vara tillgänglig. För Botkyrka är bruket en resurs för skolor, besökare och alla som vill förstå hur orten formats. Det är också en påminnelse om att den lokala historien inte står vid sidan av Sveriges historia – den har ibland tillverkat dess allra viktigaste byggstenar.

  • 1755: Riksens Ständers Bank anlägger Tumba bruk.
  • 1855: Sveriges första frimärken trycks på papper från Tumba.
  • 1970–1971: Sedeltryckeri och pappersbruk samlas i Tumba.
  • 2018–2019: Sedeltryckeriet stänger och flyttar utomlands; papperstillverkningen fortsätter.
  • 2023: Tumba bruk blir statligt byggnadsminne.

Källor: Sveriges riksbank, Statens fastighetsverk och Regeringen.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av tekniska system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Annons